I love the Lord

 

Oj, bilden blev visst väldigt suddig. Idag på planeringen fick jag det stora ansvaret att skriva veckans schema i kalendern. Det känns skönt att de liksom använder mig som om jag var en av dem. Ni kanske tycker att det är en bagatell att få fylla i kalendern, men jag är ändå rätt nöjd faktiskt. På eftermiddagen gick vi på utflykt med de små barnen. Vi plockade bajs som de sedan ska plantera och se vad som växer. Massa harpluttar hittade vi. 

På kören ikväll sjöng vi en jättefin sång. I love the Lord. Den var väldigt mäktig och vacker. Det ska bli så roligt att få sjunga i den stora kören i Jönköpings nya konserthus. Jag tror att det kommer bli bra faktiskt. De senaste veckorna har jag haft flera ögonblick då jag har varit så lycklig över min tro på Gud och Jesus Kristus. Lördagens bröllop i Kristine kyrka och kvällens körövning var två  sådana ögonblick. Jag blev så berörd av den fina sången. I söndagsskolan i söndags läste vi ett skriftställe där det stod att vi ska lovprisa Herren. Det är precis vad jag gjorde ikväll och det kändes så bra. Jag önskar bara att vi gjorde mer av det i vår kyrka. (Jag tycker faktiskt inte att psalmerna känns lika mycket som lovsång) Men jag antar att det inte kommer ske förrän någon (typ jag) tar tag i det och startar en gospelkör. Synd bara att man är så fruktansvärt lat så man inte har ork och tid för sådant. Underbara Clara skrev ett sånt bra inlägg idag, om engagemang, som jag verkligen tyckte om. Speciellt början av inlägget. Klicka gärna på länken och läs hennes tankar. 

 

Jag bjussar på en bild på min stackars man också. Blåtira och svullen näsa. Boxning verkar vara en farlig sport.